INSTITUTIONEN FÖR SKANDINAVISKA SPRÅK OCH LITTERATURER
M D N E



Utbildning enligt BA-systemet i germanistik med inriktning skandinavistik startades för första gången i september 2006 (som en följd av Bolognaprocessen). Studenterna förväntas avsluta studierna inom sex terminer med en kandidatexamen, varefter de har möjlighet att fortsätta på avancerad nivå på fyra terminer.

Målet med BA-utbildning i skandinavistik är att utbilda experter som kan använda sitt skandinaviska språk, antingen danska, norska eller svenska, både skriftligt och muntligt på en hög nivå (C1 på Europarådets skala), kan kommunicera med de två andra skandinaviska språkens talare på sitt eget huvudspråk, och har breda teoretiska och praktiska kunskaper om hela Skandinaviens språk, litteratur, kultur och historia. Dessa färdigheter och kunskaper kan de senare använda både teoretiskt och praktiskt inom arbetslivet också: inom turismen, näringslivet, media och pressen, kulturen och statsförvaltningen; de kan dessutom översätta och tolka allmänna texter; känner samhällets, ekonomins och miljöns förhållanden och problem både i Ungern och i Skandinavien. Ett annat mål med utbildningen är att förbereda studenterna för studierna på avancerad nivå (magisternivå).

Undervisningens huvudområden:
litteraturvetenskap
språkvetenskap
kulturvetenskap
realiakunskap

Utbildningens omfång:
Det finns tre olika sätt att delta i skandinavistikens BA-utbildning:
-BA-utbildning i skandinavistik med språkspecialisering (180 högskolepoäng)
-BA-utbildning utan språkspecialisering (120 högskolepoäng)
-BA minor utbildning i skandinavistik (50 högskolepoäng)
Utbildningen sker på studenternas huvudspråk (danska, norska, svenska). Under de lingvistiska, språkliga, litterära och kulturhistoriska studierna ligger fokuset på kunskaperna kopplade till huvudspråket, men specialiseringen ger studenterna möjlighet att erhålla fördjupade kunskaper inom ämnet. BA-utbildningen består av 180 högskolepoäng, varav 50 hp är specialisering och 10 hp är valfria kurser ur institutionens erbjudande.

Undervisningsspråket och provens språk:
Det språk som används på de enskilda kurserna ska användas på de skriftliga och de muntliga proven. Detta kan vara ungerska (framför allt under de första två terminerna), studentens huvudspråk eller ett annat skandinaviskt språk: i det sistnämnda fallet använder både studenten och läraren varsitt skandinaviskt språk.

Studenterna inom BA-systemet förväntas avsluta sina studier inom sex terminer. Undervisningen kan delas upp i två delar: de första två terminerna är basdelen, terminerna 3-6 är fortsättningsdelen. Delarna avslutas med komplexa prov: basdelen med grundprovet (i de enskilda studenternas huvudspråk), fortsättningsdelen med slutexamen. Inom de enskilda delarna kan man välja vissa kurser när som helst, andra kurser har däremot förutsättningar.

Grundprovet
äger rum på slutet av den 2:a terminen, består av ett skriftligt och ett muntligt prov, och på slutet får studenten ett kombinerat betyg. Denna examen kan avläggas endast under vårterminen.

Slutexamen
äger rum på slutet av den 6:e terminen (men det är även möjligt att ta examen senare under en hösttermins provperiod), och består av en skriftlig och en muntlig del. Den skriftliga delen utgörs egentligen av en slutuppsats (på minst 50 sidor; specialinriktad på antingen ett litterärt eller ett lingvistiskt ämne, genomförd vanligen under den 5:e och 6:e terminen). Slutexamen är studenternas allra sista kurs som således har alla andra kurser som förutsättning. Under slutexamen ska studenterna redogöra för en litterär eller en lingvistisk fråga, samt att besvara frågorna rörande slutuppsatsen.